Relining och golvbrunnar – det här gäller

Golvbrunnen är en av badrummets viktigaste – och mest missförstådda – detaljer när avloppsrören ska förnyas. Här reder vi ut vad som gäller: när brunnen kan vara kvar, när den ska bytas och hur relinade rör ansluts tätt.

Kan en golvbrunn relinas?

Rören till och från golvbrunnen går utmärkt att relina, och anslutningen mot brunnen tätas noggrant. Men själva brunnen är en egen byggnadsdel med egna regler: enligt branschreglerna för tätskikt ska golvbrunnar från före 1990 bytas ut när badrummet renoveras och tätskiktet görs om. Relining ersätter alltså inte ett brunnsbyte vid en badrumsrenovering – de två åtgärderna kompletterar varandra.

Vad händer vid brunnen när stammarna relinas?

Vid relining av stammar förnyas rören fram till golvbrunnens anslutning, och övergången tätas så att systemet blir tätt hela vägen. Badrummet lämnas orört – inget tätskikt bryts och inga ytskikt skadas. Allt dokumenteras med film före och efter, så du ser exakt vad som gjorts.

Badrumsrenovering på gång? Ta rören först

Planerar du att renovera badrummet är ordningen viktig: inspektera och åtgärda rören innan det nya tätskiktet läggs. Ingen vill riva ett nyrenoverat badrum för att stammen bakom väggen gav upp två år senare. En kamerainspektion visar rörens skick, och behöver de förnyas görs det utan att skada renoveringen – oavsett om det gäller villa eller bostadsrättsförening. I samband med brunnsbytet ansluter vi det relinade systemet tätt mot den nya brunnen.

Golvbrunnens roll i tätskiktet

Golvbrunnen är inte bara ett hål i golvet. Den är den punkt där badrummets tätskikt avslutas, och därmed badrummets mest belastade detalj. Tätskiktet i golvet dras ner mot brunnens fläns och kläms fast med en klämring, och den anslutningen är det som avgör om vattnet hamnar i röret eller i bjälklaget. Är den fel utförd rinner vatten förbi tätskiktet utan att någon märker något förrän skadan är omfattande.

Just därför är brunnens konstruktion reglerad. Moderna tätskiktssystem är provade tillsammans med bestämda brunnstyper, med bestämda flänsmått och en geometri som klämringen passar mot. En brunn från 60- eller 70-talet har inte den geometrin, och det går därför inte att montera ett modernt tätskikt korrekt mot den – oavsett hur hel brunnen ser ut.

Branschregeln: brunnar från före 1990 ska bytas

Branschreglerna för tätskikt i våtrum är tydliga på den här punkten: golvbrunnar som är äldre än 1990 ska bytas ut när badrummet renoveras och tätskiktet görs om. Regeln är inte en rekommendation utan en förutsättning för att arbetet ska kunna utföras enligt branschreglerna och därmed för att ett eventuellt garanti- eller försäkringsärende ska hålla.

Det viktiga – och det som ofta missförstås – är att regeln gäller även om rören till brunnen har relinats. Relining förnyar röret, inte brunnen och inte anslutningen mot tätskiktet. En relinad ledning som mynnar i en brunn från 1972 uppfyller alltså inte kravet när badrummet får nytt tätskikt. Byts brunnen och relinas rören är däremot båda delarna åtgärdade, och systemet är tätt hela vägen från golvytan till stammen.

Bakgrunden är enkel matematik. Ungefär 62 procent av alla vattenskador i svenska bostäder kommer från ledningssystem, och våtrummen står för en stor andel av dem. Ett försäkringsbolag som konstaterar att tätskiktet monterats mot en brunn som inte uppfyller branschreglerna kan sätta ned ersättningen.

Vad som går att relina i ett badrum

Liggande och stående avloppsledningar från golvbrunn, WC och tvättställ.
Stammar i schakt, utan att väggen behöver rivas.
Anslutningen mellan grenledning och stam, inklusive avsticket.
Rör som är ingjutna i bjälklaget eller ligger under klinkergolvet – de mest kostsamma att komma åt på traditionellt vis.

Och vad som inte går:

Själva golvbrunnen. Den är en byggnadsdel som byts ut, inte fodras.
Tätskiktet och klämringen – de hör till våtrumskonstruktionen, inte till rörsystemet.
Ett rör som kollapsat eller tappat sin form. Infodringen behöver det gamla röret som gjutform.
Kraftiga svackor där vatten blir stående. Ett nytt rör i en svacka är fortfarande en svacka.

Var gränserna går mer generellt går vi igenom i När relining inte passar – en ärlig genomgång av de fall där en annan åtgärd är rätt svar.

Tappvatten och värme är en annan fråga

Golvbrunnen hör till avloppssidan, men en badrumsrenovering handlar minst lika mycket om tappvattenledningarna – de som för in kallt och varmt vatten. De ligger under tryck, omfattas av andra regler och kräver andra metoder än avloppsrör. Läckande tappvatten ger dessutom en helt annan skadebild, eftersom vattnet fortsätter att strömma tills någon stänger av. Vad som är möjligt där beskriver vi i Relining av tappvatten och värme.

Rätt ordning sparar mest pengar

Filma rören innan renoveringen ens planeras. Då vet du vad du har att förhålla dig till, och budgeten bygger på fakta.
Bestäm brunnsbytet. Är brunnen äldre än 1990 ska den bytas, och det påverkar hur golvet ska byggas upp.
Åtgärda stammarna. Relining eller punktreparation görs innan det nya tätskiktet läggs, inte efter.
Lägg tätskiktet och ytskikten sist, mot en ny brunn och ett förnyat rörsystem.

Görs det i omvänd ordning blir konsekvensen den dyraste tänkbara: ett nyrenoverat badrum som måste rivas igen när stammen bakom väggen ger upp något år senare. En kamerainspektion före renoveringen kostar en bråkdel av den risken. Planerar du en villarenovering hittar du helheten på relining för villa, och fler guider om badrum, brunnar och stammar finns i vår kunskapsbank.

Vill du komma i kontakt med oss?

Tveka inte att höra av dig! Vi hjälper dig med ditt projekt.

Fyll i formuläret för att komma i kontakt med oss.

Vi hör oftast av oss inom 24 timmar.