Relining fixar avloppet – vad händer med tappvatten och värme?

Relining åtgärdar avloppsstammarna, men huset har två rörsystem till. Här är hur tappvatten och värme skiljer sig, varför de inte relinas och hur du planerar helheten i rätt ordning.

Kontakta oss

Tre system med olika förutsättningar

Avlopp. Ett självfallssystem utan tryck, historiskt i gjutjärn och senare i plast. Rostar och fylls igen inifrån, och läckage sker ofta dolt i bjälklag eller bottenplatta. Det är det här systemet som relinas.
Tappvatten. Kall- och varmvatten under konstant tryck, i koppar, förzinkat stål eller PEX. Ett läckage här ger sällan förvarning – trycket gör att en liten skada snabbt blir en stor vattenskada.
Värme. Radiator- och golvvärmerör i ett slutet system där samma vatten cirkulerar. Eftersom vattnet är syrefattigt och inte byts ut går korrosionen långsamt, och livslängden är ofta betydligt längre än för de andra två.

Att systemen är åtskilda är hela poängen. En avloppsrelining säger ingenting om tappvattnets skick och förlänger inte dess livslängd, och tvärtom. Vad relining faktiskt är och vilka rör metoden passar för beskriver vi i vad är relining.

Det finns en fjärde sak som ofta blandas ihop med de tre: ventilationen. Frånluftskanaler i äldre hus är i regel murade eller gjutna schakt som läcker mellan lägenheter, och de tätas invändigt på ett sätt som påminner om avloppsrelining. Boverket har uppskattat att 8 av 10 frånluftskanaler läcker, så kanalerna är värda att ta med i samma statusgenomgång.

Varför tappvatten inte relinas

Relining av tappvattenrör förekom i Sverige fram till 2011. Metoden byggde på en epoxibeläggning som blåstes in i rören, och den upphörde sedan det uppmärksammats att bisfenol A (BPA) kunde frigöras till dricksvattnet. Sedan dess relinas inte tappvatten i Sverige – de rören byts.

Relined arbetar med relining av avlopp och med tätning av ventilationskanaler. Blir du erbjuden relining av tappvattenrör är det en varningssignal värd att kontrollera noga. Fler situationer där metoden inte är rätt svar har vi samlat i när relining inte passar.

Hur du märker att tappvattnet är på tur

Missfärgat eller grumligt vatten vid dagens första tappning, särskilt från varmvattnet.
Sjunkande tryck vid enskilda tappställen utan att något annat har ändrats.
Återkommande små läckage vid kopplingar och ventiler – ofta systemets sätt att säga ifrån innan en stam brister.
Förzinkade stålrör, som var vanliga fram till 1960-talet och har betydligt kortare livslängd än koppar.
Varmvattenledningar som passerat femtio år. Varmvatten sliter mer på materialet än kallvatten, så varmvattensidan är nästan alltid först ut.

Till skillnad från avloppet går tappvatten inte att filma på samma sätt: rören är för klena och står under tryck. Bedömningen görs i stället på ålder, material, dokumenterad läckagehistorik och i vissa fall punktvis friläggning. Det är en av anledningarna till att de två systemen behöver hanteras var för sig, med var sitt underlag.

Så byts tappvatten – oftast utan att riva badrummet

Den goda nyheten är att tappvattenrör är betydligt enklare att byta än avloppsstammar. De är klenare, står under tryck och behöver inget fall, vilket gör att de kan dras om i schakt, i undertak eller utanpåliggande i inklädda rörschakt utan att bottenplattan berörs. Ett byte av tappvattenstammar är därför ofta ett mindre ingrepp än ett avloppsstambyte, och görs i många fall utan att badrummen rivs.

I villa handlar det oftast om synliga dragningar i källare eller tvättstuga plus genomföringar upp till badrum och kök. Omfattningen avgörs av var rören går idag och hur mycket som är ingjutet – ingjutna kopparrör i platta är det som gör jobbet dyrare och mer ingripande.

Tidsmässigt skiljer det också. Ett tappvattenbyte i en lägenhet handlar ofta om dagar snarare än veckor, och de boende kan i regel bo kvar med tillfälliga avstängningar. Ett avloppsstambyte med rivet badrum innebär i stället att lägenheten är obrukbar i flera veckor.

Att avloppet relinas i stället för att bytas har en praktisk konsekvens som är lätt att missa: badrummen behöver inte rivas. Den nya invändiga ytan har en förväntad livslängd på upp till 50 år, vilket i praktiken frikopplar avloppsfrågan från badrumsrenoveringarna. Ytskikt och tätskikt kan då bytas när de faktiskt är slut, inte när stammarna tvingar fram det. Mer om hållbarheten finns i vår genomgång av hur länge relining håller.

Planera helheten, inte ett system i taget

Statusbedöm alla tre systemen samtidigt: avloppet med kamera, tappvattnet utifrån ålder, material och läckagehistorik, värmen utifrån ålder och eventuella återkommande problem.
Samordna med badrumsrenoveringar. Ska badrummen ändå öppnas är det det billigaste tillfället att byta tappvattenrör och göra genomföringarna rätt.
Lägg in åtgärderna i underhållsplanen med årtal, inte som en klump. Relining av avloppet nu och tappvattenbyte om sju år är ofta både billigare och mindre störande än allt på en gång.
Dokumentera det som görs. Protokoll, garantihandlingar och relationsritningar är det som gör nästa beslut enkelt – och det som en köpare eller besiktningsman frågar efter.

För en bostadsrättsförening är den här sekvenseringen ofta hela projektekonomin: relining av avloppsstammarna nu ger föreningen andrum att spara ihop till nästa åtgärd, i stället för att ta allt i ett enda stambyte. Underlaget för styrelsen har vi samlat på sidan om relining för bostadsrättsförening, och kostnadsbilden under vad relining kostar.

Vill du komma i kontakt med oss?

Tveka inte att höra av dig! Vi hjälper dig med ditt projekt.

Fyll i formuläret för att komma i kontakt med oss.

Vi hör oftast av oss inom 24 timmar.