Rötter i avloppsrören – så blir du av med dem för gott

Trädrötter söker sig till fukt och näring – och en otät skarv i markledningen är en öppen dörr. Har rötterna väl hittat in kommer de tillbaka tills öppningen är stängd. Så här upptäcker du rotinträngning och stänger dörren permanent.

Kontakta oss

Så tar sig rötterna in

Äldre markledningar av betong eller lergods skarvades ungefär varje meter, och skarvarna tätades med material som åldras. När marken rör sig öppnas fogarna en aning – och det räcker. Rötterna känner fukten och näringen, letar sig in genom springan och förgrenar sig sedan inne i röret där livsvillkoren är perfekta. Med tiden bildas en rotmatta som fångar allt som spolas ner.

Tecknen på rotinträngning

Återkommande stopp i ledningen mellan huset och gatan – särskilt vår och höst.
Långsam avrinning i hela huset samtidigt.
Kluckande ljud när vatten spolas ut.
Stora träd eller häckar nära ledningens sträckning.

Symptomen liknar andra rörproblem – läs mer i vår guide om återkommande stopp. En kamerainspektion ger säkert besked om det är rötter, och exakt var de sitter.

Rotskärning är en färskvara

Mekanisk rotskärning fräser bort rötterna och öppnar röret – men skarven de kom in genom är fortfarande öppen. Rötterna växer tillbaka, ofta tätare än förut eftersom beskärning stimulerar tillväxten. Många fastighetsägare fastnar i ett årligt abonnemang av stopp, spolning och skärning – en kostnad som aldrig tar slut och ett rör som sakta blir sämre.

Relining stänger dörren permanent

Vid relining skapas ett nytt, fogfritt rör inuti det gamla – utan en enda skarv där rötter kan ta sig in. Ledningen förnyas oftast helt utan grävning, via befintliga brunnar och öppningar, och det nya röret håller i upp till 50 år. Gäller det dagvattenledningar eller stuprör fungerar samma teknik – läs mer i Relining av dagvatten, spillvatten och stuprör. Efter en inspektion får du fast pris på hela åtgärden.

Vilka ledningar rötterna angriper

Rotinträngning är nästan alltid ett markledningsproblem. Stammarna inne i huset sitter i uppvärmt utrymme och är täta – det är ute på tomten, mellan husgrunden och förbindelsepunkten mot det kommunala nätet, som rötterna hittar in. Ledningar lagda före mitten av 70-talet är av betong eller lergods och skarvades ungefär varje meter. Tidiga plastledningar har färre skarvar, men kan i stället ha förskjutit sig i muffarna eller fått svackor där rötterna etablerar sig.

Ledningen är av betong eller lergods och lagd före 1975.
Pil, poppel, sälg, björk eller lönn står inom tio meter från sträckningen – deras rotsystem söker aktivt efter vatten.
Ett träd eller en häck har planterats efter att ledningen lades, utan hänsyn till var den går.
Marken har satt sig – efter en tillbyggnad, en pool, ny asfaltering eller ett dräneringsarbete.
Ledningen ligger grunt i jord som torkar ut på sommaren. Då blir röret tomtens blötaste plats, och rötterna vet det.

Ett äldre hus med gjutjärn inne och lergods ute har alltså två olika problem i samma system. Vilket material som ligger var beror på byggåret – vi har samlat en genomgång i Avloppsrör efter material och byggår.

Hösten är rotproblemens högsäsong

Rotinträngning märks sällan jämnt över året. På våren växer rötterna som mest och rotmattan inne i röret förtätas snabbt. Den andra toppen kommer på hösten, men av en annan anledning: löv, barr och slam sköljs ner i dagvattenbrunnar och stuprörsanslutningar, fastnar i rotmattan och bygger en propp på några dygn. Det är därför påfallande många villaägare får sitt stopp i oktober eller november, ofta i samband med årets första riktiga skyfall.

Har fastigheten dagvatten och spillvatten i samma ledning – vanligt i villaområden byggda före 1970 – blir belastningen extra hög just då, eftersom takvattnet ska passera samma trånga passage som allt annat. Samma grävfria teknik fungerar för dagvattenledningar och stuprör; det reder vi ut i Relining av dagvatten, spillvatten och stuprör.

En bra vana är därför att filma ledningen på sensommaren, innan lövfällningen. Då hinner en eventuell åtgärd bli klar före höstregnen – och du slipper en akututryckning i mörker och slask.

Rotskärning eller relining – så skiljer de sig

Rotskärning tar bort det som växt in. Öppningen i skarven finns kvar, och rötterna är normalt tillbaka inom ett till tre år.
Beskärning stimulerar tillväxt. Andra och tredje gången är rotmattan ofta tätare än den var från början.
Kostnaden återkommer. Fem rotskärningar under femton år, plus akututryckningarna emellan, blir dyrare än en engångsåtgärd som håller.
Relining stänger dörren. Ett nytt fogfritt rör härdas fast inuti det gamla – det finns ingen springa kvar att växa in genom.
Röret blir dessutom bättre än det var. Slät insida ger bättre självrensning, mindre avlagringar och färre stopp av andra orsaker.

Rotskärning är alltså inte fel åtgärd – den behövs akut när stoppet är ett faktum, och den är alltid första steget innan en infodring. Men den ska ses som en förberedelse, inte som en lösning. Betalar du för rotskärning återkommande är det ett tecken på att röret självt behöver åtgärdas. Samma logik gäller för andra orsaker till återkommande stopp.

Var går gränsen för ditt ansvar?

Som fastighetsägare ansvarar du för ledningen fram till förbindelsepunkten, som normalt ligger strax utanför tomtgränsen. Rötter som tagit sig in på din sida av den punkten är ditt ansvar att åtgärda – även om trädet står hos grannen eller på kommunal mark. Ligger skadan på andra sidan är det VA-huvudmannen som ska agera.

En kamerainspektion med längdmätning visar exakt hur många meter in i ledningen skadan sitter, vilket gör gränsdragningen enkel i stället för till en diskussion. Samma protokoll är dessutom det underlag ett försäkringsbolag efterfrågar – vad som faktiskt täcks och inte reder vi ut i Relining och försäkring.

Så går en rotsanering med relining till

Kamerainspektion enligt T25 – rötternas läge, omfattning och rörets skick dokumenteras med film, längdmätning och protokoll.
Rotskärning och spolning – röret rensas rent ända in till godset, med tryck anpassat efter rörets ålder och skick.
Kontrollfilmning – vi säkerställer att röret är rent och att formen håller för en infodring.
Infodring – en hartsindränkt strumpa förs in och härdas till ett nytt självbärande rör, helt utan skarvar.
Slutdokumentation – ledningen filmas igen och du får film och protokoll på det färdiga resultatet.

Hela arbetet sker via befintliga brunnar och rensöppningar. Tomten behöver i regel inte grävas upp, och gräsmatta, uppfart och rabatter får vara kvar. Efter inspektionen får du ett fast pris på hela åtgärden – vad en inspektion i sig kostar hittar du i Vad kostar en rörinspektion?, och fler guider om rör, inspektion och relining finns samlade i vår kunskapsbank.

Vill du komma i kontakt med oss?

Tveka inte att höra av dig! Vi hjälper dig med ditt projekt.

Fyll i formuläret för att komma i kontakt med oss.

Vi hör oftast av oss inom 24 timmar.