När relining inte är rätt lösning

Relining passar de flesta avloppsstammar – men långt ifrån alla. Här är fallen där ett stambyte, en punktreparation eller något helt annat är rätt svar, och varför kamerainspektionen måste komma före offerten.

När rören är för dåliga för att infodras

En relining bygger på att det gamla röret fortfarande kan fungera som form för den nya infodringen. Är röret helt eller delvis kollapsat finns ingen form kvar att foga in i. Samma sak gäller vid kraftiga deformationer, vid sättningar där röret brutits av, och på sträckor där rörväggen är så genomfrätt att material saknas över längre partier. Resultatet blir då inte ett tätt rör med rätt fall, utan en infodring som troget följer med skadan.

Gränsen går inte vid en viss ålder utan vid det faktiska skicket. Vi har infodrat gjutjärnsstammar från 1950-talet som visat sig vara i fullt godtagbart skick, och avrått från relining i betydligt yngre markledningar som satt sig. Det är filmen som avgör, inte årtalet på ritningen.

Klena dimensioner och diameterminskning

En infodring tar plats. Godstjockleken är liten – ofta bara några millimeter – och i en grov stam på 100–110 millimeter påverkar den inte flödet i praktiken. I riktigt klena ledningar kan minskningen däremot märkas, särskilt om flera lager behöver läggas på samma sträcka för att brygga över en skada. Har ledningen dessutom otillräckligt fall eller är underdimensionerad från början löser relining inte grundproblemet – den konserverar det. I sådana lägen är ett byte av just den sträckan ofta både billigare och bättre på lång sikt.

Relining av avlopp löser inte tappvatten eller värme

Det här är den vanligaste missuppfattningen vi möter. En relining av avloppsstammarna gör ingenting åt tappvattenledningarna – varmvatten, kallvatten och varmvattencirkulation – och inte heller åt värmesystemet. En fastighet kan alltså ha nyinfodrade avlopp och samtidigt ha tappvattenrör som är på väg att börja läcka.

Relining av tappvatten med epoxi förekom i Sverige fram till 2011, då metoden upphörde sedan frågor väckts om bisfenol A i dricksvatten. I dag utförs den inte. Behöver tappvattnet åtgärdas är det ett rörbyte som gäller, och då kan det vara klokt att planera det tillsammans med avloppet. Vi arbetar med avlopp och ventilationskanaler – inte tappvatten – och säger hellre det direkt än efter att avtalet är påskrivet.

Golvbrunnar äldre än 1990

En golvbrunn går att relina, och det är ofta rätt åtgärd i en fastighet där badrummen ska stå ytterligare några år. Men vid en badrumsrenovering gäller andra regler: en golvbrunn tillverkad före 1990 ska bytas, även om den har relinats. Skälet är att äldre brunnar inte är konstruerade för dagens tätskiktssystem – klämringen och anslutningen mot mattan går helt enkelt inte att utföra fackmässigt. Ska badrummet ändå rivas är brunnsbytet därför ingen extrakostnad att förhandla bort, utan en förutsättning för att tätskiktet ska bli godkänt. Mer om detta i artikeln om relining och golvbrunnar.

När punktreparation eller stambyte är det bättre valet

Alla problem i ett avloppssystem ska inte lösas med en full relining. Typiska lägen där något annat är rätt:

Enstaka skada på en i övrigt frisk ledning – en punktreparation räcker och kostar en bråkdel.
Rör som kollapsat eller saknar material över längre sträckor – infodringen får inget att forma sig mot.
Ledningar som ändå ska dras om, till exempel vid ändrad planlösning eller totalrenovering.
Fastigheter där samtliga badrum ska rivas – då kan stambyte och renovering samordnas i ett svep.
Tappvatten och värme – de systemen ska bytas, inte infodras.

Sitter felet på ett enda ställe är punktreparation nästan alltid rätt väg. Är hela systemet uttjänt handlar valet i stället om ekonomi och störningsnivå, vilket vi jämför i relining vs stambyte.

Och när relining är rätt val

För balansens skull: undantagen ovan är just undantag. I det stora flertalet fastigheter med gjutjärnsstammar från perioden fram till omkring 1970 är rören slitna men fortfarande hela nog att infodra, och då är relining både billigare och betydligt mindre störande än ett stambyte. Ingen rivning av badrum, boende kan bo kvar, och arbetet tar dagar istället för månader. En infodring håller upp till 50 år, och för en bostadsrättsförening ligger kostnaden ofta kring 15 000–30 000 kronor per lägenhet jämfört med 80 000–150 000 kronor för ett traditionellt stambyte. Poängen med den här artikeln är inte att metoden är dålig, utan att den ska väljas av rätt skäl.

Kamerainspektionen avgör – inte offerten

Ingen kan bedöma om relining passar utan att ha sett rören inifrån. Därför inleds varje seriöst projekt med en kamerainspektion som dokumenteras enligt STVF T25, där varje skada graderas och positioneras i meter från startpunkten. Först då går det att säga vad som är möjligt, vad som är lämpligt och vad det kostar. Får du ett fast pris på en relining av någon som aldrig filmat rören är det ett varningstecken – då prissätts en gissning.

Ibland blir svaret att relining inte är rätt lösning. Det är inte ett misslyckande, det är hela poängen med att titta först. Vi lämnar fast pris efter inspektion, och när inspektionen visar att metoden inte passar säger vi det. Prisbilden för de olika alternativen går vi igenom på vad kostar relining.

Vill du komma i kontakt med oss?

Tveka inte att höra av dig! Vi hjälper dig med ditt projekt.

Fyll i formuläret för att komma i kontakt med oss.

Vi hör oftast av oss inom 24 timmar.