Relining och försäkringen – vad gäller 2026?

Försäkringsbranschen var länge skeptisk till relining – i dag likställer flera bolag en certifierad infodring med ett stambyte. Här är vad som förändrats, vilken dokumentation du ska kräva och varför du bör ringa ditt försäkringsbolag innan projektet startar.

Kontakta oss

Skepsisen 2014 – och vad som hänt sedan dess

När SVT granskade relining 2014 var rubrikerna hårda: metoden beskrevs som en ekonomisk kalldusch för fastighetsägare, och Länsförsäkringar var en av rösterna som varnade. Kritiken var till stor del befogad. Inträdesbarriären till branschen var låg – i princip vem som helst kunde köpa material, hyra utrustning och kalla sig reliningföretag – och det saknades ett gemensamt regelverk för vad materialet skulle klara och hur arbetet skulle dokumenteras. Följden blev stora skillnader i kvalitet och en del misslyckade projekt som med rätta fick uppmärksamhet.

Sedan dess har två saker förändrat bilden i grunden. RISE certifieringsregler CR 072 ställer krav på att reliningmaterialet provas och godkänns för sitt ändamål, och har i praktiken blivit ett grundkrav i offentliga upphandlingar och hos större fastighetsägare. Branschföreningen BRiF driver kvalitetsprogrammet 3Q, som ställer krav på företagets arbetssätt, kompetens och uppföljning – alltså på hur jobbet utförs, inte bara på vad som hälls i röret. Tillsammans gör de att skillnaden mellan en seriös och en oseriös entreprenör går att kontrollera i förväg istället för att upptäckas i efterhand.

Så ser försäkringsbolagen på relining idag

Flera försäkringsbolag likställer numera en korrekt utförd relining med certifierat material med ett traditionellt stambyte när fastighetens rörstatus ska bedömas. Det får två praktiska följder. Den ena rör åldersavdraget: vid en framtida vattenskada kan avdraget beräknas utifrån den nya infodringens ålder istället för de ursprungliga gjutjärnsrörens, vilket kan betyda tiotusentals kronor i skillnad på ersättningen. Den andra rör premien, eftersom bolaget bedömer risknivån i fastigheten som lägre när stammarna är åtgärdade.

Men det sker inte automatiskt. Villkoren skiljer sig mellan bolag, och de förutsätter i praktiken att du kan visa exakt vad som gjorts, med vilket material och med vilket resultat. Ett försäkringsbolag som aldrig får se någon dokumentation har ingen anledning att räkna om någonting alls.

Dokumentationen är ditt bevis

Det här är underlaget en seriös entreprenör lämnar över när projektet är klart – och samma underlag som ett försäkringsbolag, en besiktningsman eller en framtida köpare behöver för att kunna bedöma arbetet i efterhand:

Film före åtgärd, som visar rörens skick och de skador som motiverar arbetet.
Film efter åtgärd, som visar den färdiga infodringen genom hela sträckan.
Inspektionsprotokoll enligt STVF T25, där varje observation graderas enligt branschstandard.
Egenkontroller från varje moment: rengöring, torkning, applicering, härdning och sluttätning.
Materialintyg som visar att systemet är provat och certifierat enligt CR 072.
Garantibevis med tydligt angiven garantitid och ansvarstid.

Spara materialet digitalt och i fastighetens pärm. Dokumentationen är en del av fastighetens värde på samma sätt som ritningar och OVK-protokoll – och den är helt avgörande den dag något ska bevisas. Vad ett avtal bör innehålla går vi igenom i vår checklista för avtal vid relining.

Därför bryr sig försäkringsbolaget om dina rör

62 procent av alla anmälda vattenskador i Sverige kommer från ledningssystem, enligt Vattenskadecentrum, och försäkringsbolagen betalar ut i storleksordningen fem miljarder kronor om året för vattenskador. Rören är alltså inte en detalj i riskbilden – de är den enskilt största posten. Ett gjutjärnsrör från 1960-talet har passerat sin tekniska livslängd på omkring 50 år, och sannolikheten för en skada stiger för varje år som går. När stammarna åtgärdas sjunker risken påtagligt, och det är precis det bolaget räknar på. Hur länge en infodring håller går vi igenom i artikeln om reliningens livslängd.

Dokumentationen behövs även vid försäljning

Försäkringsbolaget är inte den enda mottagaren av underlaget. En standardbesiktning vid husköp omfattar normalt inte avloppsrören – de är gjutna i bjälklag eller nedgrävda och går inte att bedöma okulärt. En köpare som frågar om stammarnas skick får därför oftast inget svar alls. Har du en film och ett T25-protokoll som visar nyinfodrade rör vänder situationen: du kan visa att den enskilt dyraste dolda posten i fastigheten är åtgärdad, med datum, material och garanti. För en bostadsrättsförening fyller samma underlag funktionen i underhållsplanen och i mäklarens frågor inför försäljningar i huset.

Ring försäkringsbolaget innan projektet startar

Det mest underskattade rådet i hela den här artikeln är också det enklaste: kontakta ditt försäkringsbolag innan du beställer arbetet, inte efter. Fråga rakt ut vad de kräver för att åtgärden ska räknas. Fem frågor att ta med i samtalet:

Räknas relining som rörförnyelse i era villkor, och hur påverkar det åldersavdraget vid skada?
Vilken dokumentation vill ni ha in, och i vilket format ska den lämnas?
Ställer ni krav på att materialet är certifierat enligt CR 072?
Påverkas premien om hela stamnätet åtgärdas i stället för en stam i taget?
Behöver arbetet besiktigas av tredje part för att godtas?

Svaren styr både vad du ska kräva av entreprenören och hur projektet bör läggas upp rent praktiskt. Allt börjar ändå med att veta rörens skick – en kamerainspektion ger både dig och bolaget ett faktaunderlag. Väger du fortfarande mellan metoderna är jämförelsen relining vs stambyte en bra start, och prisbilden går vi igenom på vad kostar relining.

Vill du komma i kontakt med oss?

Tveka inte att höra av dig! Vi hjälper dig med ditt projekt.

Fyll i formuläret för att komma i kontakt med oss.

Vi hör oftast av oss inom 24 timmar.