Var energin försvinner
En frånluftskanal ska transportera använd inomhusluft från lägenheten till fläkten. Läcker kanalen på vägen händer två saker samtidigt. Dels sugs luft in från schakt, vind eller intilliggande utrymmen, vilket betyder att fläkten måste flytta mer luft än nödvändigt för att få rätt flöde i lägenheten. Dels går den uppvärmda inneluften inte längre hela vägen fram, utan läcker ut i konstruktionen innan den hunnit passera värmeåtervinningen.
Det andra är den dyra delen. Poängen med ett FTX-system är att återvinna värmen ur frånluften. Luft som försvinner ut i ett kallt schakt eller upp på vinden återvinns inte alls – den värmen är betald och sedan bortkastad. Ovanpå det kommer elen: en fläkt som måste gå högre för att kompensera för läckaget drar mer, dygnet runt. Boverket har konstaterat att 8 av 10 frånluftskanaler läcker, så problemet är regel snarare än undantag i äldre bestånd.
Räkneexempel: flerbostadshus med 40 lägenheter
Observera: exemplet nedan är förenklat och bygger på antaganden, inte på mätvärden från en verklig byggnad. Syftet är att visa storleksordningen och hur räkningen går till – inte att förutsäga vad just er fastighet sparar.
| Antagande | Värde |
|---|---|
| Byggnad | Flerbostadshus, 40 lägenheter, FTX-system |
| Projekterat frånluftsflöde | 1 200 l/s (30 l/s per lägenhet) |
| Antaget kanalläckage | 20 % av flödet = 240 l/s |
| Värmeåtervinningens verkningsgrad | 70 % |
| Gradtimmar per år | ca 90 000 °Ch (västsvenskt klimat) |
| Luftens värmekapacitet | 0,33 Wh per m³ och grad |
| Fläktens specifika effekt (SFP) | 1,5 kW per m³/s, drift dygnet runt |
| Energipris värme / el | 1,00 kr/kWh respektive 1,50 kr/kWh |
| Post | Energi per år | Kostnad per år |
|---|---|---|
| Värme i luft som aldrig når värmeåtervinningen | ca 18 000 kWh | ca 18 000 kr |
| Extra fläktel för att kompensera läckaget | ca 3 200 kWh | ca 4 800 kr |
| Summa | ca 21 000 kWh | ca 23 000 kr |
| Motsvarar per lägenhet | – | ca 570 kr |
Så här går värmedelen till: 240 l/s motsvarar 864 kubikmeter luft i timmen. 864 × 0,33 Wh × 90 000 gradtimmar ger ungefär 26 000 kWh i den luftströmmen under ett år, och 70 procent av det – runt 18 000 kWh – är sådant som värmeåtervinningen skulle ha tagit hand om om luften kommit fram till aggregatet. Elberäkningen är enklare: 20 procent mer luft genom en fläkt med SFP 1,5 innebär cirka 3 200 kWh extra per år.
Två saker gör att verkligt utfall ofta hamnar högre än exemplet. Läckaget är sällan jämnt fördelat – det sitter typiskt i skarvar, i anslutningar mot don och där kanalen passerar bjälklag, vilket gör att enskilda stammar kan vara betydligt sämre än husets snitt. Dessutom brukar man kompensera för de dåliga flödena genom att höja fläktvarvet permanent, och ett högre undertryck ökar i sin tur läckaget. Det är en spiral som bara går att bryta genom att åtgärda kanalen.
Vad exemplet inte säger
Av samma skäl presenterar vi aldrig en besparingssiffra innan kanalerna är mätta. Läckagemätningen är det som gör kalkylen till något annat än en gissning, och den kostar en bråkdel av åtgärden. Vad själva tätningen kostar beror på antal kanaler, deras längd och åtkomlighet – vi lämnar fast pris efter platsbesök och mätning, och principerna bakom prissättningen beskriver vi på sidan om vad relining kostar.
Vinsterna som inte syns i kWh
De här effekterna är svårare att sätta en siffra på än kilowattimmar, men de är ofta det som gör att en styrelse eller förvaltare märker skillnaden i vardagen. En fläkt eller kompressor som slipper gå på max har helt enkelt fler år kvar, och ett aggregat som byts i förtid kostar betydligt mer än den energi det drog för mycket. Att räkna hem en tätning enbart på kWh är därför att underskatta åtgärden – men det är också den enda posten som går att beräkna i förväg, och därför den vi visar.
Från mätning till åtgärd
Ordningen är densamma oavsett fastighet: filmning och läckagemätning, åtgärdsförslag med fast pris, tätning inifrån utan rivning, efterkontroll med ny mätning och slutligen injustering av flödena. Efterkontrollen är det som gör besparingen kontrollerbar – ni har en tätthetssiffra före och en efter, inte bara ett löfte. Mer om metoden finns på sidan om kanaltätning och i artikeln om hur kanaltätning fungerar.
Har ni ett underkänt protokoll att hantera går vi igenom stegen i artikeln om underkänd OVK. Planerar ni en ombyggnad påverkar dessutom de nya byggreglerna 2026 hur ni behöver dokumentera och verifiera ventilationen, och där är en tätthetsmätning ett bra första steg oavsett vad ni landar i.