Kanaltätning – relining av ventilationskanaler

Kanaltätning, även kallat ventilationsrelining, tätar och förnyar gamla ventilationskanaler. Läs hur det fungerar, fördelar och livslängd.

Kontakta oss

Vad är ventilationsrelining, även kallat kanaltätning?

Kanaltätning, eller ventilationsrelining, är en metod för att täta och renovera ventilationskanaler utan att behöva byta ut dem. Med tiden kan ventilationskanaler börja läcka, vilket ger försämrad luftkvalitet och högre energiförbrukning.

Hos Relined använder vi strumpmetoden även i ventilationskanaler. Det innebär att en flexibel textilstrumpa, impregnerad med epoxi, förs in i kanalen och härdas. Resultatet blir ett nytt tätt lager inuti kanalen – med lång livslängd.

Så går kanaltätning till

Inspektion – ventilationskanalerna filmas och kontrolleras.
Rengöring – damm, fett och avlagringar tas bort.
Infodring – strumpan förs in i kanalen och placeras på plats.
Härdning – materialet härdas med luft, ånga eller UV.
Kontrollmätning – luftflöden och täthet testas efteråt.

Fördelar med kanaltätning

Skapar ett nytt tätt rör inuti kanalen
Lång livslängd (40–50 år)
Förbättrar luftkvalitet och energieffektivitet
Mindre störningar jämfört med att byta hela systemet
Miljövänligare – befintliga kanaler återanvänds

När används kanaltätning?

I alla typer av fastigheter
När det finns läckage som försämrar luftflödet.
När man vill förbättra inomhusmiljön utan att riva eller byta ut kanaler.

Livslängd och kvalitet

Kanaltätning med strumpmetoden ger en livslängd på 40–50 år. Metoden är väl testad och följer branschens standarder för täthet och ventilation.

Varför läcker kanalerna?

Boverket har konstaterat att åtta av tio frånluftskanaler i det svenska bostadsbeståndet läcker. Siffran låter dramatisk men har en enkel förklaring: många kanaler är murade schakt eller skarvade plåtkanaler som håltagits och byggts om under decennier. Varje skarv, varje igenmurat gammalt don och varje genomföring är en möjlig läckagepunkt.

En otät kanal suger in luft där den inte ska. Frånluftsfläkten drar då luft från schaktet, från vinden eller från grannlägenheten i stället för från badrummet och köket där den behövs. Resultatet blir dålig ventilation trots att fläkten går för fullt – och lukt som vandrar mellan lägenheter.

Så går kanaltätningen till, moment för moment

1. Inspektion – kanalerna filmas med kanalkamera, och skador, håltagningar och gamla anslutningar kartläggs.
2. Rensning – sot, damm, fett och gamla isolerrester tas bort så att strumpan får fäste mot underlaget.
3. Mätning – kanalens dimension och längd mäts in, och strumpan tillverkas efter kanalens mått.
4. Infodring – strumpan, impregnerad med epoxi, förs in i kanalen och trycksätts så att den ligger jämnt mot kanalväggen hela vägen.
5. Härdning – materialet härdas med luft, värme eller UV, och kanalen får sin nya, släta insida.
6. Återöppning – don och anslutningar öppnas upp inifrån igen på rätt positioner.
7. Täthetsprovning och injustering – kanalen provtrycks, luftflödena mäts och systemet justeras mot projekterade värden.

Varje moment dokumenteras, och mätprotokollet är det som i efterhand visar att kanalen faktiskt blivit tät – inte bara att den blivit behandlad.

När kanaltätning används

Efter en underkänd OVK, där protokollet pekar på otäta kanaler eller för låga luftflöden.
När lukt sprider sig mellan lägenheter eller våningsplan.
När frånluftsflödena inte går att justera in trots att fläkt och don är hela.
Inför installation av frånluftsvärmepump eller FTX, där ett tätt kanalsystem är en förutsättning för att återvinningen ska ge något.
Vid brandskyddskrav, eftersom en otät kanal kan bli en spridningsväg mellan brandceller.
När alternativet är att riva upp schakt genom flera våningsplan för att dra nya kanaler.

Har er fastighet fått anmärkningar vid besiktningen är Underkänd OVK – vad gör ni nu? rätt ställe att börja.

Vad tätheten är värd

En otät kanal kostar pengar varje dag. Fläkten måste arbeta hårdare för samma flöde, och i ett system med värmeåtervinning passerar en del av luften helt enkelt förbi växlaren. Vad det kan handla om i en verklig fastighet har vi räknat på i Kanaltätning och energibesparing.

Till det kommer det som inte syns i energistatistiken: fukt som inte ventileras bort, lukt som flyttar mellan lägenheter och en OVK som inte går att få godkänd. De nya byggreglerna från 2026 ändrar inte de grundläggande kraven på fungerande frånluft – de gör snarare tydligare att ansvaret ligger hos fastighetsägaren.

Kanaltätning eller nya kanaler?

Att dra nya ventilationskanaler i en befintlig fastighet betyder normalt att schakt öppnas genom flera våningsplan, med rivning, återställning och boende som störs i veckor. Kanaltätning gör samma jobb inifrån den befintliga kanalen: samma schakt, samma don – men en ny, tät insida.

Förutsättningen är att kanalen är hel nog att arbeta i. Är den kollapsad, kraftigt deformerad eller feldimensionerad från början löser ingen infodring problemet. Då är det kanalen som ska bytas eller systemet som ska byggas om, och det avgörs vid inspektionen.

Mer om hur vi arbetar och hur ett projekt läggs upp finns på vår tjänstesida för kanaltätning. Fler guider om ventilation och inomhusmiljö hittar du i vår kunskapsbank.

FAQ

Vill du komma i kontakt med oss?

Tveka inte att höra av dig! Vi hjälper dig med ditt projekt.

Fyll i formuläret för att komma i kontakt med oss.

Vi hör oftast av oss inom 24 timmar.