Det här är förändringen i korthet
Boverket har arbetat om sina bygg- och konstruktionsregler. De allmänna råden med färdiga, detaljerade lösningar är i stor utsträckning borta, och kvar står renodlade funktionskrav: reglerna säger vad byggnaden ska klara, inte hur du ska bygga för att klara det. Övergångsperioden, då det gick att välja det äldre regelverket, är slut – ärenden som påbörjas efter den 30 juni 2026 följer de nya reglerna.
Skillnaden i praktiken handlar om bevisbörda. Tidigare kunde man följa ett allmänt råd och därmed antas uppfylla kravet. Nu väljer byggherren själv lösning och behöver kunna visa – med standarder, beräkningar eller mätningar – att kravet är uppfyllt. Det är alltså en förskjutning av ansvar snarare än en generell skärpning av nivåerna, och den märks tydligast i dokumentationen. Värt att notera: reglerna styr byggåtgärder. De innebär inte att befintlig, godkänd ventilation plötsligt blir otillåten, men de påverkar det ni gör som kräver bygglov eller anmälan, inklusive många ombyggnader och ändringar av ventilationssystem.
Vad det innebär vid renovering och ombyggnad
Inget av det här är nytt för den som redan arbetar med mätprotokoll och T25-dokumentation. För den som är van att luta sig mot ett allmänt råd är det däremot en verklig omställning, och den märks först i slutskedet av projektet – när något ska bevisas. Kostnaden för att lägga till en mätning i början av ett projekt är liten; kostnaden för att upptäcka i slutbesiktningen att flödena inte går att nå är det inte.
Så visar ni att kravet är uppfyllt
Verifiering låter byråkratiskt, men är i praktiken tre saker: veta vilka värden som gäller, mäta att de nås och spara beviset. För ventilationen betyder det projekterade luftflöden per rum eller lägenhet, en flödesmätning som visar de uppmätta värdena och en täthetsprovning som visar hur mycket kanalsystemet läcker. Ligger mätvärdena rätt och finns de dokumenterade har byggherren gjort sitt jobb – oavsett vilken teknisk lösning som valts för att komma dit.
Det är också här skillnaden mot det gamla arbetssättet blir konkret. En lösning som ”brukar fungera” är inte längre ett argument i sig; det är mätvärdet som är argumentet. Fördelen med det är att kravet blir teknikneutralt. En befintlig kanal som tätats och håller måttet väger lika tungt som en nydragen, så länge ni kan visa siffrorna. Vi dokumenterar arbetet med film, foton och mätprotokoll enligt branschstandarden T25 just för att underlaget ska hålla när någon annan granskar det – en besiktningsman, en kontrollansvarig eller en köpare av fastigheten.
Därför blir täta kanaler viktigare
Ett funktionskrav frågar inte hur kanalen är byggd, utan om luftflödet finns där det ska. Det är precis där otäta kanaler ställer till det: läcker kanalen tas luften från schakt, vind eller intilliggande utrymmen i stället för från rummet, och då hjälper det inte hur mycket fläkten skruvas upp. Boverket har konstaterat att 8 av 10 frånluftskanaler läcker, så antagandet om en tät kanal är sällan givet i ett äldre hus.
När bevisbördan ligger hos dig blir kanalens täthet en egenskap du behöver kunna redovisa med ett mätvärde, inte en dold osäkerhet i systemet. Att mäta tätheten innan projekteringen är därför både billigare och tryggare än att upptäcka problemet vid slutbesiktningen, när tidplanen redan är låst. Har ni dessutom ett underkänt OVK-protokoll att hantera är mätningen ändå första steget.
Gamla kanaler kan återbrukas
I hus byggda före 1970-talet är kanalerna ofta murade i tegel eller tillverkade av eternit. De behöver sällan rivas ut. Genom tätning inifrån får kanalen en slät och tät insida och kan användas vidare, vilket sparar både pengar och ingrepp jämfört med att dra nya kanaler genom lägenheterna. Eternit ska alltid hanteras enligt gällande asbestregler – att täta inifrån innebär att materialet inte behöver rivas ut.
Återbruk är också ett argument som håller i en byggprocess där klimatpåverkan ska redovisas: den mest resurseffektiva kanalen är den som redan sitter på plats. Metoden och dess begränsningar beskriver vi närmare på sidan om ventilationsrelining. Alla kanaler går inte att täta – kraftigt rasade eller felbyggda kanaler behöver byggas om – och det är just därför filmning och mätning kommer före beslutet.
Fyra saker att göra nu
Vi lämnar fast pris efter platsbesök och mätning, och hur vi resonerar kring priset beskriver vi på sidan om vad relining kostar. Vill ni väga in driftsekonomin i beslutet finns ett räkneexempel på vad otäta kanaler kostar i energi varje år.